Mer samtal och mindre prat ger bättre resultat i skolan

I skolor med bättre studieresultat samtalar rektor och lärare mer med varandra om undervisning och lärande.
   Det påvisar Helene Ärlestig som med sin avhandling har hittat nycklar som ökar kommunikationen rektor-lärare. 
   På så sätt kan elevernas betyg höjas. 
   En öppen dörr kan stänga ute. 

Det pratas ofantligt mycket i skolan. 
   Korridorer, kopiatorhörnor och fikapentryn flödar av informationsbitar. Frågor och svar, diskussioner och planer. 
   Var är NO-materialet? Ringde du Daniels föräldrar? Vem tar i friluftsdagen? 
   Men det samtalas inte alltid så mycket. 
   Många rektorer har en öppen dörr-policy, har Helene Ärlestig sett i sin undersökning. Det ger intryck av just öppenhet, men kan fungera tvärt om. 
   – Det får ofta till följd att några lärare tar jättemycket av rektorns tid. Andra pratar så gott som aldrig med rektorn.

Då är det inte rektorn som styr kommunikationen. Tiden kan användas bättre, menar Helene Ärlestig. Både lärare och rektorer borde ta initiativ till bra, professionellt tankeutbyte, menar hon.
   I fem år har hon studerat 24 högstadier i 12 kommuner över hela landet, i socialt bättre och sämre fungerande områden. Via Skolverkets kvalitetssystem Salsa valdes två skolor med lägre respektive högre meritvärden i varje kommun. 
   Skolorna kategoriserades också utifrån hur de arbetade med de sociala målen. 
   Enkäter och intervjuer med lärare och rektorer visar att skolorna med bättre resultat för kunskap och sociala mål också har en högre grad av kommunikation om pedagogik. 
   Något vanskligare är det omvända, att bevisa att mer samtal om lärande faktiskt höjer elevernas betyg. 
   – Jag kan inte säga att det uteslutande beror på kommunikationen, men det är en viktig faktor, säger Helene Ärlestig som arbetar som rektorsutbildare vid en tvärvetenskaplig centrumbildning på Umeå universitet, Centrum för skolledarutveckling.

I intervjuerna hittade hon tre viktiga faktorer för produktiv kommunikation – information, återkoppling och tolkning. 
   Det behövs en balans mellan dessa tre, anser hon. Den första handlar om det där flödet av upplysningar kring det dagliga arbetet, men också om att få hjälp att filtrera informationssamhällets brus.
   – Man behöver veta vad som är viktigt. Rektor bör vara med och diskutera det och bygga ett system, en kultur i skolan som gör det möjligt att prioritera: Vad är det som är viktigast att jobba med nu? 
   Återkoppling handlar om vardaglig mellanmänsklig bekräftelse, att man känner sig välkommen i lärarrummet, att rektor ser och hör en etc. 
   – Det behövs också en rollfeedback om vad jag som lärare gör bra i mitt yrke och vad jag behöver förbättra. Via rektors klassrumsbesök och samtal kan jag få veta hur jag fungerar med mina elever och kolleger. 
   Tolkning, slutligen, behövs på ett överblickande, ideologiskt plan. 
   – Tid och utrymme att diskutera våra mål och visioner. Vad ger bra kvalitet i skolan? 
   Men lika viktigt är att gemensamt tolka den egna vardagen. Vad är det som händer just nu i arbetet? Vad beror på den egna personen, på elevgruppen och på annat?
   – Det behövs en chans att samtala om vad vi upplever, säger Helene Ärlestig, som menar att detta också är ett sätt att i ord formulera tyst lärarkunskap och därmed stärka yrket på sikt.

Hon vill inte bedöma sina egna insatser under tio år som rektor i Umeå, men låter nöjd med att hon fick igång reflektions-eftermiddagar på sin sista grundskola. Det var sju år sedan och mötena fortsätter ännu. 
   Bra kommunikation kan se ut på olika sätt. 
   Ett veckobrev med diskussionsfrågor kan vara en modell. En rektor som Helene Ärlestig mötte var mycket rörlig och synlig, en annan var blygare men skrev personalbrev och jobbade på ett bra sätt via arbetslagsledarna. 
   Avhandlingen är en av flera från ett femårigt forskningsprojekt som avslutas i år: ”Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor?” Det har drivits av tio forskare från Umeå, Mittuniversitetet och Växjö, inom statsvetenskap, sociologi och pedagogik.

Roland Cox

Helene Ärlestig, 47 år
Institution: Centrum för skolledarutveckling, Institutionen för statsvetenskap, Umeå universitet. 
Bakgrund: Fritidspedagog, rektor F-9 vid tre olika skolor i Umeå under tio år, rektorsutbildare under tio år. 
Veta mer? Hela forskningsprojektet ”Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor?” redovisas i en bok i höst (Studentlitteratur). Dessutom blir det flera avhandlingar. Se www.pol.umu.se/CPD/forskning. Den 14-15 oktober hålls en konferens i Umeå där resultaten presenteras. Jämförelsetal mellan olika skolor finns hos salsa.artisan.se.

Publicerad i Magasin 360 nr 1/2009

Klart och tydligt